UTBREDNINGEN AV RÄVEN

Räven är utbredd över hela norra halvklotet och är ett av de mest framgångsrika rovdjuren eftersom den har en unik anpassningsförmåga som gör att den kan samexistera med människor. Tänk bara på "stadsräven" - som vi kallar den - som spatserar runt i städer och bostadsområden och livnär sig på allt skräp som vi människor lämnar efter oss. Rävens anpassningsförmåga har fått katastrofala följder i Australien, där den har introducerats. Här har den spridit sig över enorma områden och fått skulden för utrotningen av flera lokala djurarter. Som ett resultat av detta finns räven nu med på listan över de 100 värsta invasiva arterna i världen.

RÄVEN I DANMARK

I Danmark finns räven i hela landet med undantag för Bornholm och några mindre öar. Den har inga speciella krav på biotoper, utan anpassar sig så länge det finns föda att tillgå. Även om dess tänder tydligt visar att den är en köttätare, drar den sig inte för att äta bär och annan vegetabilisk föda. Smågnagare utgör merparten av rävens föda, men den kan äta allt från insekter till rått lammkött. Och om tillfälle ges står kycklingar, griskultingar och lamm på menyn, till lantbrukarens stora förtret.

LÄTT ATT SKINNA

Pälsen och färgen gör att räven ser stor ut, men den väger bara mellan 6-12 kg och mäter 35-40 cm vid axeln. Själva kroppen är ca 50-90 cm lång och svansen är ca 30-50 cm, vilket ger en total längd på 90-140 cm. Att döda en räv som väger mer än 10 kg i Danmark är en stor prestation. I Skottland däremot är rekordet 17,2 kg och den räven mätte 140 cm. När en räv till exempel står i snön ser den ut att väga mycket mer. Men den väger bara hälften så mycket som en springer spaniel. Det beror på att rävens ben är ca 30 % lättare än en hunds. Samtidigt får dess tjocka päls den också att se större ut än den faktiskt är.

EN SMIDIG JÄGARE

Rävens syn och hörsel är mycket välutvecklade. Rävar kan faktiskt höra en mus på 100 meters avstånd, och när det gäller att fånga möss under snön på vintern är det också deras hörsel som säkerställer fångsten. Räven rör huvudet från sida till sida för att lokalisera exakt var musen befinner sig, hoppar sedan högt upp i luften och dyker genom snön för att fånga sitt byte. Parningstiden, infaller i januari/februari, då honorna avger starka dofter som lockar till sig rävhanar från när och fjärran. Därför kan du under denna tid höra rävarna skrika och skälla när hanarna kämpar och försöker uppvakta en hona. Räven är dräktig i cirka 50 dagar och valparna föds i ett rävgryt, som kan vara grävt i en klippa, en kulle eller i någon av de många konstgjorda gropar som jägarna har anlagt för att se till att deras grythundar inte blir begravda i jakten på räven. Detta är en verklig och inte okänd risk i naturliga rävgryt. Faktum är att det har förekommit mer än ett par tillfällen då grävmaskiner har fått användas för att rädda en grythund. En rävkull består vanligtvis av 4-8 valpar. Precis som hundar är de blinda vid födseln. Under avelsperioden deltar rävhanen i att hämta mat till honan och valparna. Vid 8 veckors ålder börjar valparna göra avstickare från rävens lya, och under hösten lämnar de lyan för att hitta sitt egna revir.

VAR STILLA!

Om du vill få räven måste du komma ihåg att vara helt stilla, både när du står i ett torn och när du använder lockrop för att försöka locka räven till dig. Att locka räv är en mycket spännande jaktform. Du sitter i skydd och använder ett lockrop som låter som ett skadat djur som piper. Om räven är i närheten och du har tur och är skicklig kan den plötsligt dyka upp, och då är utmaningen att få upp geväret och få in räven i hårkorset utan att bli upptäckt. Att locka rävvalpar under sommarens parningssäsong är däremot inte riktigt lika svårt. Rävvalparna är nyfikna och inte alls lika vaksamma som de vuxna rävarna, men du måste ändå komma ihåg att vara tyst.

BLI KLOKARE OM VILDET

Se alle vildtkendskabs indlæg